Renare vatten

Trots att en rad åtgärder för bättre vattenkvalitetet genomförts under de senaste decennierna finns många problem kvar att lösa. Klassningen av kvaliteten på våra vatten, inom ramen för arbetet med EU’s vattendirektiv och den svenska vatten-förvaltningsförordningen, har visat att mycket återstår att göra för att nå upp till målet god ekologisk status. Det internationella samarbetet inom HELCOM till skydd av våra hav visar också att omfattande insatser behövs för att hejda tillflödet av näringsämnen och minska risken för algblomningar. En viktig åtgärd i detta sammanhang är att återskapa fler våtmarker på platser med goda betingelser för rening av vattnet.

Mer natur

Hotet mot flera våtmarksarter har omvärderats eller minskat under det senaste decenniet. Rimligtvis har satsningen på att återskapa våtmarker bidragit till denna utveckling. Samtidigt kan konstateras att många våtmarksarter alltjämt är hotade och det finns exempel på arter för vilka situationen till och med försämrats. Motiven för våtmarksarbete är således fortsatt starka.

I det arbetet kan det finnas skäl att på lämpliga platser anpassa åtgärderna till mer krävande organismers miljökrav. Till exempel är grundvatten-försörjda vatten i betesmarker en typ av biotop som lämpar sig väl för många hotade groddjur, snäckor och undervattensväxter. Men kunskaper och metoder för att effektivt återetablera hotade arter i restaurerade våtmarks- och vattenmiljöer behöver utvecklas.

Fortsatt arbete med Kävlingeån

Kävlingeåprojektet har under 2008 och 2009 tagit fram förslaget Vattenvårdsprogram Kävlingeån. Under 2010 bildades Kävlingeåns vattenråd och under 2011 har Eslöv, Lund, Hörby, Höör, Sjöbo, Kävlinge och Lomma tecknat ett samarbetsavtal om fortsatt åtgärdsarbete baserat på nämnda vattenvårdsprogram.

Syftet med vattenrådet är att samla arbetet med vattenvård och vattenkontroll i en organisation. Vattenrådet ska också svara upp mot de lokala behov som finns inom den svenska vattenförvaltningen och i detta kunna fungera som samråds- och remissorgan gentemot vattenmyndigheten.

I Vattenvårdsprogram Kävlingeån är de övergripande målsättningarna för fortsatt åtgärdsarbete att verka för:

• god ekologisk och kemisk status i Kävlingeåns vattenförekomster
• minskande halter av övergödande och förorenande ämnen i områdets vattendrag, sjöar och grundvatten, samt minskad uttransport av näringsämnen till Öresund
• ökad biologisk mångfald med anknytning till vatten i avrinningsområdet
• ökad areal av vattennära rekreations-områden, främst i anslutning till tätorterna
• hantera frågor om översvämnings-problematik och flödesreglering

Vattenvårdsprogrammet omfattar perioden 2012-2021. Synkronisering med vattenförvaltningens

6-årscykler är tänkt (-2015, 2016-2021).

I programmet betonas behovet av behovet av samråd mellan olika aktörer och spridning av ansvar för olika delar av vattenvårdsarbetet. Viktigt är också att flexibilitet finns för att ta till vara olika intressen, förändrade målsättningar, nya åtgärder och nya finansieringsalternativ.

Åtgärdsförslag som redovisas i vattenvårds-programmet omfattar bl a arbete med dammar och våtmarker, reglerad dränering, behovsanpassade skyddszoner, reningsfilter, etablering av trädridåer, återmeandring av vattendrag, faunavårds-åtgärder i vattendrag och avfasning av dikeskanter.

Finansieringen av åtgärderna föreslås ske som en kombination av främst kommunala medel och olika statliga stöd (t ex Landsbygdsprogrammet (LBU) och Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA).

Vattenrådets arbete med vattenvårdsprogrammet påbörjas 2012. Samarbetsavtalet mellan kommunerna löper under 10 år i tre etapper:

Etapp 1: 2012-2015

Etapp 2: 2016-2018

Etapp 3: 2019-2021

Information om fortsatt arbete med vattenvårdsåtgärder i Kävlingeån lämnas av Kävlingeåns vattenråd - se hemsida.