Kostnadseffektivitet

För att kunna bedöma hur effektiva anlagda våtmarker är som reningsverk har flera studier gjorts för att jämföra kostnaderna mellan olika renings-alternativ. Forskning inom området har bedrivits bland annat på Beijerinstitutet. Utfallet beror på vilka ingångssiffror man utgår ifrån i kalkylerna vad gäller kostnader och reduktions-kapacitet. Avskrivnings-tiden är också avgörande för utfallet. Studierna har visat att våtmarker i jord-brukslandskap står sig väl jämförda med andra åtgärder, till exempel kvävereduktion i reningsverk och riktade åtgärder mot minskat kväveläckage från åkermark. Ser man samtidigt till andra så kallade ekosystem­tjänster som genereras av våtmarker, såsom rening av andra ämnen än närsalter, nya rekreationsmiljöer och betydelsen för biologisk mångfald, ter sig investering i våtmarker som en kostnadseffektiv åtgärd.

En enkel beräkning av kostnaderna för kvävereduktion i anlagda våtmarker, baserad på erfarenheter från Kävlingeåprojektet, kan se ut så här:

Anläggningskostnad:  300 000 kr per hektar

Kvävereduktion: 500 kg per hektar och år

Avskrivningstid: 20 år

Kvävereduktionskostnad per år: 30 kr/kg

(Beräkning: 300 000/500 = 600, 600/20 = 30)